Ursäkta stiltjen. Men jag håller på att föröka mig och då kan bloggdisciplinen lätt hamna på skam.
Jag tänkte faktiskt lämna den prekära gatumusikanthistorien därhän. Det är inte så att jag har så värst mycket övers för gitarrbestyckade tiggare som gör sitt yttersta för att spräcka mina redan svårt sargade trumhinnor. Men jag kan inte låta bli. Förklaringen är, som ni säkert redan räknat ut, spelet i korridorerna som ligger bakom ingreppet i ordningsstadgan.

Public enemy number one. Bild: Per Wissing, Aftonbladet.
Tydligen så är det Företagarföreningen Avenyn som ligger bakom inskränkningen. De har tryckt på under en längre tid för ett förbud och man anger hänsyn till butikspersonalen som skäl. Uppenbarligen är urvattnade evergreens på repeat att betrakta som tortyr och strider därför mot Genèvekonventionens regler om hur man behandlar personal och krigsfångar. Som att det horribla skitskval man tvingas utstå som kund i valfri citybutik skulle vara bättre.
Detta är naturligtvis rent dravel. Måhända att den gemene butiksknektens musikaliska preferenser återfinns i det svarta Absolute Musichålet. Men alla som tvingats lyssna på hissmusik en längre tid vet att öronen slår lock efter ett tag. Det är en skyddsmekanism. Jag, om någon, borde veta. Stod i Rondos garderob i början av 90-talet. Dansband är inte någon lek.
Nej, bästa Företagarförening. Ert lobbande luktar fascism. Ni vill ha rena och fina gator där så lite som möjligt stör den lallande konsumentens steg mot era homogena kedjebutiker. På samma sätt som butiksmångfalden motas genom butikshyrorna finns såklart en önskan om att slippa obekvämt trubadurskräp på paradgatorna. Och detta ska givetvis leda till bättre och fler köp. Taktiken är lika sympatisk som när man rensar gatorna på lodare inför ett OS.
Av reaktionerna att döma verkar folk (de som spenderar sina pengar hos Företagarföreningen Avenyns medlemmar) gilla gatumusikanter på samma sätt som de gillar småbutiker. De tycker visst att musikanterna bidrar till en levande och trevlig gatumiljö. En sån man trivs att shoppa i. Detsamma gäller ett stort artistuppbåd. Att gatumusikanterna lättar upp de annars sterila gatorna där skobutiker och konfektionskedjor regerar. Om det stämmer har ni lobbat fram ett kontraproduktivt förbud i en stad som skryter om sin gästfrihet och evenemangsförmåga.
Ert illa maskerade försök att äga gatan är ett bett i röven.








Tyckt