Då hade det hänt igen. Jag har varit fördomsfull. Förutfattade meningar har jag också haft. Objektet för mitt svagsinne var denna gång en annons för Göteborgsoperan signerad Forsman & Bodenfors.
Annonsen som sådan skulle nog de flesta betrakta som ordinär. Ett antal pins bärande travestier från diverse musikstilar, alla betydligt mer poppiga än opera. Jag tycker väl att man kunde ha dragit på lite mer vad det gäller motiven och slagorden, att de flesta känns lite förväntade och lite dansbandsaktiga. Men mest upprördes jag över att man nöjt sig med att bara göra en annons. Man hade gjort vanlig reklam när det kunde blivit så mycket mer.
Framför mig såg jag ett gytter av utbyggnadsmöjligheter, aktiviteter och lätt galna medieval, självklart med pinsen som kampanjryggrad. Helt brutalt antog jag att de nöjde sig med att göra en knapp av varje för att få till plåtningen, precis som alla trötta gammelbyråer skulle ha gjort.
Jag hade fel. I brödtexten kunde man läsa att den som tecknar ett operaabonnemang, förutom ett antal förmåner, även får några fina knappar att sätta på jackan. Det betyder att de måste ha gjort ganska många knappar. Det betyder att jag får be om ursäkt för min koleriska slutsats. Sorry.
”Mamma, vad är det där för något?”
”Det är en Kontaktman”.
”Men varför ligger han på rygg?”
”Han har gjort bort sig. Igen.”
:)
Det är fint att be om ursäkt utan omsvep. Så res dig upp, inte ska du ligga på rygg heller.
Här ligger man ynklig på rygg och vad händer? Jo någon saltad sadist kommer och sparkar på en.
Tack @Nina. Det började bli kallt.
Du är en rakryggad snubbe som säger vad tycker på ett verbalt vis. Det är enna rätt gôtt tycker vi i Frôlunda.
Du är en skön snubbe Fredrik! Läser ofta och har kul!:-)
Tack mina vänner. Utan er vore jag inte bara bitter och patetisk. Då vore jag även ensam.