När tackade du nej senast?

7 05 2008

I reklambranschen är vi inte så duktiga på att fimpa kunder. Vi brukar mest vara glada över att få jobba med vem som helst. Att få kränga vilken skit som helst. Till vilket pris som helst. Och tycka att detta synnerligen kontraproduktiva förhållande är det naturligaste i världen. Hur hamnade vi här? Kunderna är ju mycket bättre på att fimpa oss när det inte längre passar.

En gång i tiden hade reklambranschen integritet. Och kreatörer stake. Det var tiden efter annonsförmedlandets dagar och gryningen för den så kallade kreativa revolutionen, 60- och 70-talet kan räknas hit. Man jobbade inte för tvivelaktiga uppdragsgivare om det gick att undvika. Man valde bort dåliga produkter, till en viss del i alla fall. Leon Nordin lär ha bullrat till Gulfchefen: Ni har samma soppa som alla andra, varför skulle vi vilja jobba för er? Så stöddiga är inte många byråledare idag.

Kanske var det lättare då. Desktop publishing hade inte slagit igenom och man behövde sin byrå även till det hantverksmässiga, att klistra originalen exempelvis. Det fanns inga duktiga kunder som satt med sin PC och gjorde finfina annonser själv. VD:n hade ingen son som var en fena på HTML. Man utlämnad till sin reklambyrå och beroende av kreatörernas yrkesskicklighet.   

Idag är konkurrensen annorlunda. Byråtätheten är större. Köparnas kunskaper ofta sämre. Fler vargar på färre köttbitar. Och en helt annan fragmentering av branschen som leder till disciplinglidning, att nischbyråer försöker att bemästra områden de uppenbarligen inte klarar. Fullservicebyråerna har å sin sida blivit så stora att endast de största fiskarna duger för att hålla hangarfartyget flytande. Vem har råd att tacka nej till ett kvartsmiljardkonto idag?

Handen på stället där du en gång hade ett hjärta, när tackade du nej till en kund senast? 

Annonser

Åtgärder

Information

14 responses

7 05 2008
L80

Aldrig tackat nej, bara sagt ett pris som jag vetat legat över smärtgränsen.

7 05 2008
Kenneth Pilo

Förutom om de finns moraliska betänkligheter, brukar jag gå på personkemin. Stämmer inte den kan jag inte arbeta med ett konto även om själva produkten är ren som en helighet.

7 05 2008
Patrick

Så sant. Jag läste att någon vis analytiker kategoriserade reklambranschen som en ”omogen” bransch: Många små aktörer, turbulens, få tydliga strukturer och rutiner. Det märkliga var dock att reklambranschen verkade ha stannat i denna fas.
Är det vi kreatörer själva som är orsaken? Vi hoppar av och startar nytt så fort byrån blir fler än 22 personer. För att få bra ekonomi på vår nystartade byrå ställer vi givetvis upp på allt och kunderna vet sedan länge att det går 13 byråer på dussinet.

7 05 2008
kontaktmannen

En förklaring till irrandet är att det är väldans få affärsmän som driver reklambyrå. Den gemene byråledaren är en kreatör med nollkoll på hur man driver ett företag. Eller hanterar personal för den delen.

8 05 2008
Nina

Som amatör i brancshen undrar jag bara hur ofta är det kunden vet exakt hur deras reklam ska se ut och varför anlitar dom i så fall en byrå?
Om jag fick bestämma (vilket typ aldrig händer) skulle jag säga nej till en kund som ”kan själv”.

8 05 2008
kontaktmannen

Det händer inte varje dag tack och lov. De flesta köpare har fattat att man inte går på restaurang för att laga maten själv.
Ibland stöter man på kunder som tror att de kan skriva. De kan ha sisådär 600 högskolepoäng och vara mycket förvissade om sin förträfflighet. Ändå står särskrivningar och syftningsfel som spön i backen. Av dem kan man få en text som de skrivit själva och så vill de att ”man ska göra den lite säljande”. Vi har ett uttryck för såna uppdrag. Vi kallar det ”att tvätta kundens skitiga kalsonger” (eller trosor om sådana nu bärs).
Som alla förstår ett både tacksamt och uppskattat uppdrag.

8 05 2008
deeped

Själv önskar jag att projektledare ibland tackade nej oftare… Själv menar jag ju att allt går att göra reklam för, och jag har inga moraliska betänkligheter whatsoever…

8 05 2008
Hasse Carlsson

”De flesta köpare har fattat att man inte går på restaurang för att laga maten själv.”
eller;
”Varför köpa vakthund om man själv vill skälla?”.

9 05 2008
deeped

@Hasse: den första grejen stämmer inte riktigt. Fler och fler restauratörer skapar ”laga maten med kocken”-events och sånt. Den andra är ju en klassisk Ogilvyianism.

9 05 2008
kontaktmannen

ed: Jag tror att Hasse menade sådana tillfällen när du ska ut och äta middag med din fru. När du ringt runt hela Dalarna för att hitta en barnvakt. Och det sista du vill är att stå och leka Mannerström med en gammal asfaltskokare som inte pallade trycket vid grytorna.
Metodkökseventet är en helt annan produkt.

9 05 2008
Fredo

Har röstat ner en obskyr ölimportör som uppenbarligen byggde sin framgång på att kränga billig bärs till ungdomar. Min dåvarande chef hade inga skrupler men eftersom vi hade en demokratisk omröstning (Gud, vad vackert) på kontoret så åkte de ut innan de ens kommit in.

Sen har jag också varit ärlig mot en kund som ville bränna 100 papp på ett DR. Jag sa att han hade problem med varumärket och behövde ompositionera sig innan han brände mer pengar på ingenting. Han höll inte med. Vi sa åter att han inte skulle bränna pengarna på ett DR utan lägga dem på varumärket.

Det blev ett DR som inte gav några svar. Vi sa ”vad var det jag sa?” och så åkte han ut med badvattnet. En av många stackare med låsta budgetar som jag inte sett röken av sedan dess.

9 05 2008
Patrick

Nä, jag har aldrig varit med om att en byrå har nekat ett uppdrag eller en kund. I någon mån försökt påverka kunden kanske, men inte sagt ifrån på skarpen eller tackat nej. Generellt sett så har kvantitet gått före kvalitet i byråns filosofi. Men det är väl svårt att göra andra prioriteringar när det handlar om rena pengar.

9 05 2008
kontaktmannen

Vi har tackat nej till flera kunder. Någon har vi mer eller mindre bett dra åt helvete. Vederbörande var väl förtjänt av det. En annan nobbade vi p g a att tyckte att produkten var undermålig. Vi trodde inte på den. Detta respekterade uppdragsgivaren. Han hade aldrig fått ett sådant svar från en reklambyrå. Så vi fick ett nytt uppdrag med en helt annan produkt. Vilken jävla solskenshistoria.

14 05 2008
kontaktmannen

Jag tackade ”ja” idag. Någonstans innerst inne ville jag nog tacka nej, men jag fegade och tackade ja ändå. Lite klent. Fortsättning följer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: