Ange din granne.

1 06 2008

Staden är Berlin. Det är 30-tal och du har precis fått ett brev ifrån en ung, lovande politiker vid namn Hitler. I brevet kan du läsa om Tysklands fiender som gömmer sig överallt och vad du kan göra för att hjälpa till för att rensa din trappuppgång från oliktänkande, meningsmotståndare och andra förrädare. Brevet bär det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiets vapen. 

Om vi hoppar drygt 70 år framåt kan vi konstatera att inte speciellt mycket har hänt när det gäller politisk propaganda och dess uttrycksformer. Enskilda politiker och vissa ideologier har delvis bytts ut men mycket av metoderna finns kvar.

LO, Socialdemokraternas stormtrupper, skickar exempelvis ut hotbrev till sina meningsmotståndares grannar i syfte att driva opinion i trappuppgången. Du uppmanas att prata din diaboliske borgargranne till rätta, så att han eller hon inte röstar för en ”avveckling” av sjukförsäkringssystemet. Så att han inte röstar på fel förslag och drar på sig hela trappuppgångens ilska. Så att den goda grannsämjan ej förstörs och att någon måste flytta till följd. Så att någon inte drar på dig en lynchmobb. Min bloggkollega PerT applåderar tilltaget. Jag hade kanske kunnat hålla med om avsändaren vore en annan. Politik och åsiktsfrihet är känsliga saker.  

Jag undrar hur Wanja och hennes rättrogna kamrater i borgen resonerade. Tyckte man att angiverifasoner och åsiktsbegränsande aktiviteter som associeras med ett visst, snart antikt, tyskt arbetarparti är förenliga med något som vill betraktas som en svensk, modern arbetarorganisation? Eller handlade man i politisk affekt, precis som många gjorde till följd av den europeiska förkrigsdepressionen?   

Det är ideologin som är problemet. Den är ingens kompis. Den får exempelvis halvkorkade politiker att begå helkorkade handlingar. Den får folk att bete sig som fotbollssupporters, man slår ihjäl varandra p g a tröjans färg. Något annat motiv behövs inte. Eller skickar förtäckta hotbrev till meningsmotståndares grannar. Detta är inte förenligt med demokrati, utan bygger på den starkes rätt. Det brukar kallas fascism. Sådana metoder verkar bli allt mer populära inom den ”moderna” vänstern.  

 

Advertisements

Åtgärder

Information

10 responses

2 06 2008
artofwork

Ja, det är skönt att se att du inte tar till Tjocka Berta det första du gör. En liten nazi-association dyker ju upp så lätt ;)

Visst gör avsändaren frågan svårare att ta ställning till, än mer om det är som Johan Pehrson, fp, hävdar i sitt öppna brev att LO sprider felaktigheter.
Men bortsett från detta (och ja, det kan jag göra då det är metoden jag diskuterar snarare än det enskilda exemplet) så tycker jag att du eldar upp dig lite väl mycket. Stormtrupper, hotbrev, angiverifasoner … skärp dig.

Jag tycker det är viktigt att politiker är personer, inte partier eller grupper eller något annat. Precis som att det är viktigt att väljarna är människor, individer, inte en grupp eller massa som politiker ska tala till.
Om någon, oavsett vem, upplyser andra om någons åsikt eller ställningstagande, tycker jag att det är utmärkt och ett vettigt utnyttjande av yttrandefriheten. Att försöka övertyga andra om att omfatta ens åsikter eller ställningstaganden är grundläggande i en demokrati. Det är också något som görs för lite i samhället idag. Om detta leder till mer politiskt engagemang bland väljarna, om det leder till att fler vågar ta ställning och stå för det, är det bara bra. Att riksdagsledamoter får diskutera sakfrågor med människor de möter i vardagen är också bra.
Så länge de de talar med är korrekt informerade, dvs.

Det är inte alltid bra att LO gjort detta utskick, men det är inte heller alltid dåligt. Att jämföra det med fascism är lika relevant som att jämföra ditt blogginlägg med ett tal skrivet av Goebbels.

Så, den viktiga frågan är väl om det är ok att i brev upplysa grannar om en offentlig, folkligt förtroendevald representants åsikter i en viss fråga och försöka få dem att engagera sig emot detta eller ej.

2 06 2008
kontaktmannen

• Artofwork. Så du vill gå i klinch? Det var väl trevligt. Hade räknat med det.
Nej, jag håller inte med dig alls om att detta är ett smart och kreativt användande av yttrandefriheten. Jag hävdar att det är ett plumpt försök till åsiktsstyrning, fullt jämförbart med de påtryckningar som förs vid middagsbordet. ”I den här familjen röstar vi på Centern”.
I detta landet är redan åsiktsfriheten kraftigt inskränkt. Det är inte OK att tycka vad som helst, speciellt inte om du tillhör en etnisk och socialt besutten grupp (svensk, medelålders man). Då får du passa din tunga jävligt noga om du inte vill ha bildäcken skurna eller rutorna pangade.
De av korrekta åsikter (typ LO) bör därför inte få ges några extra förmåner att utnyttja en yttrandefrihet de själva arbetar för att inskränka. Troligen anser man att ändamålen helgar medlen och den inställningen har ju hjälpt tidigare i historien.
Av många mottagare att döma verkar det dock inte vara något sympatiskt grepp.

2 06 2008
artofwork

”Jag hävdar att det är ett plumpt försök till åsiktsstyrning, fullt jämförbart med de påtryckningar som förs vid middagsbordet.”
Du menar – som reklam? ;)
Nej, det handlar inte om vanlig reklam, det är att gå för långt.

Jag har lite svårt att hantera vad jag tycker är dina vilda generaliseringar. De åsikter du riskerar att få bildäcken sönderskurna för: ingår det att dissa LO (och vänstern generellt), eller krävs det grövre grejer?
Jag är kanske en politisk idiot, men jag inser inte de grova inskränkningarna i yttrande- och åsiktsfriheten i detta land. Istället tycker jag att fler borde utnyttja sina friheter oftare, och inte vara så rädda för att sticka ut eller att existera.

Plumpt eller ej, jag har nog sätt värre exempel. För mig står det ut som ett sätt där avsändaren faktiskt fokuserar på något väldigt centralt och viktigt: det personliga ansvaret för sig själv och sin situation, det gemensamma ansvaret för en levande demokrati. Istället för flygblad med billiga slogans etc försöker LO att påverka medborgare att själva ta ansvar och påverka. Det tycker jag borde hyllas av både demokratiförespråkare och folkvalda.

Med detta sagt: vill återigen understryka att denna metod ställer ännu högre krav än andra på att sanningshalten i ett budskap är maximal. I detta fall verkar det inte uppfyllas.

Och angående alla sura mottagare: jag skulle gärna vilja veta varför de blir så förbannade. Pga avsändaren, budskapet, intrång i någon slags åsiktsfrihetssfär, integritet …

2 06 2008
kontaktmannen

Bara för att du har tryckfrihet och yttranderätt på pappret betyder inte detta att du har det i praktiken, det vet väl alla som försökt att utöva det journalistiska ämbetet. Jag tycker att det är jävligt allvarligt när rådande paradigm försöker trycka ned oppositionella, speciellt när det rör sig om en organisation som ska föreställa vara inte helt synonym med partiet.

Om du vill utnyttja din politiska idioti kan du ställa dig frågan varför vänsterns yttringar alltid betraktas som mer korrekta än högerns i detta landet. Om det är förenligt med god demokratisk sed och att jämlikhet råder.

2 06 2008
artofwork

Yttrandefrihet: nej, visst är det så att det finns mängder av sätt att göra en teoretisk rättighet icke-fungerande.

Vänstern vs. högern: jämlikhet, alltså, i vilken bemärkelse? Samma rätt att göra saker eller rätt att få samma resultat? Är det jämlikt om alla har rätt att gå i alla skolor, eller är det jämlikt om alla får samma betyg? Handlar det om samma möjligheter eller samma resultat?
Det finns i princip ingen vänsterpress kvar att tala om i morgonpressen. Så borgerligheten har en hel del arenor att sprida sina budskap på. (Sedan kan man tycka att svenska borgare är jäkligt vänster, men det är en annan sak.)

Återigen, om det inte finns faktiska handlingar att peka på som inskränker vissa gruppers / åsikters möjligheter att spridas, är det väldigt mycket konspirationsteori att hävda att något trycks ner.
Vi har i många decennier haft ett effektivt socialdemokratiskt parti som skaffat sig tolkningsföreträde ”till medborgarens gagn” inom alla delar av samhället. Berättat för medborgarna att vi har ”världens bästa” allt. Lagstiftat och utrett skola, vård, omsorg, rättsstat, försvar och precis allt annat som kan stiftas om och utredas.
Om det inte skulle ge resonans i medborgarnas åsikter vore konstigt.

Den oppositionella politiska synen befinner sig där socialisterna befann sig 1886, typ, fast med lite mer pengar och makt. Det gick att omvända ett land en gång: kanske ska den oppositionella synen släppa offerrollen och försöka göra något aktivt åt underläget istället?

2 06 2008
kontaktmannen

Ingen vänsterpress? Bara för att blaskorna är ”fristående liberala” har knappast smittat av sig på journalistkåren. Kanske hög tid att inse att du inte är representativ.
Om det finns ett tyst dekret bland dem som ska förmedla sanningen, är inte detta ett problem? Om man undviker att skriva om vissa frågor trots att det är sant, bara för att vara politiskt korrekt. Är inte det ett problem?
Stigmatiseringen av politiskt obekväma undergärver inte bara förtroendet för politiken, den breddar även rekryteringsbasen för extrempartierna. Men det lär vi få se mer av i nästa val.
Det är hög tid att dra upp huvudet ur sanden.

2 06 2008
artofwork

Det roligaste med den liberalskyltande pressen är att den alltid är konservativ för vänstern och radikal för högern. Hehehe.
Och som jag sa, tycker man att svensk journalistik generellt är vänstervriden så spelar ledarsidans färg ingen roll.

Jo, det är ett problem om det finns ett tyst dekret. Gör det det? Har du några som helst bivis för detta, bortsett från dina egna tolkningar av det som skrivs? Finns det några hemliga manifest, mejllistor, alternativa internet, säkra hus eller bokkaféer där dessa journalister träffas? Vore ett scoop.

Jag säger inte att den svenska journalistkåren speglar någon global normalfördelningskurva över politisk tendens. Jag kan hålla med om att vissa perspektiv i nästan alla fall har tolkningsföreträde. Men till skillnad från dig ser jag det mer som ett resultat av uppfostran, skolning etc istället för en bas i hemliga sammanslutningar med ledare i bockmask. Det vore mycket roligare om det var så, men tyvärr …

I USA startades Fox News just för att motverka vad Murdoch uppfattade som en vänstervriden journalistkår. Med Bambuser och bredband är det nästan gratis att göra samma sak i Sverige. Skulle gärna se resultatet.

Och stigmatisering. Kom igen. Anders Borg är finansminister. Kanske är det sossarna som har satt honom där för att en gång för alla avliva Alliansen, men innan det är bevisat …

Du låter som om vi lever i Chile på sjuttiotalet. Är det verkligen så du ser det?

2 06 2008
kontaktmannen

Kom igen själv. Tror du på fullaste allvar att det finns några skriftliga bevis för murvelkotteriets oskrivna lagar? Scoop, ja. Det hade varit århundradets. Vad tror du själv, med tanke på din bakgrund?
Anders Borg? Vad har han med hål i händerna att göra? Menar du att han inte klarar att sköta finanserna, att pengarna faller igenom?
Klart att vi inte bor i Chile. Pinochet rattade en högerdiktatur.

2 06 2008
Per T

Ja, det är väl just min bakgrund som gör att jag undrar. Jag har aldrig riktigt fått några instruktioner eller hört något som tyder på sammansvärjningar.

Men vad tror jag? Jo, att det fanns en tydlig vänstervridning inom medier och utbildningar på framförallt 70-talet. Att den i viss mån finns kvar. Att den har mindre genomslag i rapporteringen än vad många gånger påstås.
I korthet tror jag att journalistkårens politiska sammansättning ganska väl speglar samhällets i övrigt, med en viss övervikt mot ”personer som vill förändra”: ofta kanske vänster, men inte alltid.

Sedan är det i journalistkåren som i reklambranschen: upptagningen till utbildningar etc spelar roll för vad som kommer ut i andra änden. Medierna har väl varit snäppet bättre på att vara pk och satsa på etniska minoriteter, jämställdhet och annat än reklambranschen, men det finns såvitt jag vet ingen som försöker garantera representativitet också för överklassen (ekonomiska eller ärftliga).

Skriftliga bevis borde finnas i varenda tidning och varenda rapportering som finns, det är ju bara att peka ut de oskrivna lagar som ligger bakom vinklingar och urval.

13 06 2008
artofwork

Det slog mig alldeles nyss, att LO:s kampanjmetod skulle vara helt superb i frågan FRA-lagen, som diskuteras på massor av ställen, bland annat hos Deep edition.
Det handlar om personligt ansvar och integritet i alla riktningar, och LO-metoden har ju lite drag av FRA över sig, så varför inte använda en FRA-metod för att fälla FRA-lagen? :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: