Varför metalband borde twittra.

6 04 2009

Det vore faktiskt ganska naturligt. Hårdrocks- eller metalband har, till skillnad från band i i princip alla andra band i andra genres, trogna fans. Supporters som hänger med i ur och skur som bryter en arm och ett ben bara för att vara med på en konsert på andra sidan jordklotet. Som betalar 500 spänn för en överkolorerad, illa sittande svart band-t-shirt. Som gladeligen skulle skänka bort flickvännen till idolen. Som totalt saknar allt vad trendkänsla heter. Som hänger med in i döden.

spinal
Självdistansen brukar det i alla fall inte vara något fel på.

Det faller sig ganska naturligt att ett ”företag” med den sortens ”kunder” borde vara en solklar aktör inom de sociala medierna. En firma som har mer fanatiska anhängare än Apple borde väl betrakta relationen som kan vårdas via nätet som den primära? Och använda exempelvis Twitter nyhetsbulletin. Icke. Dark Tranquillity har 28 followers. Själv följer man 20 pers. ”Bra” jobbat. Arch Enemy är inte mycket bättre med sina 97 följare. Båda banden har en (1) uppdate. In Flames finns inte ens på Twitter för att hålla sin adress. Inte vad jag har kunnat hitta i alla fall.

Varför är då metalbanden så erbarmligt urusla på att twittra? Kanske förstår de inte bättre. Eller så är det genrens aningen konservativa läggning som sätter käppar i hjulen. Teknik hålles knappast speciellt högt av headbangarna. Det tog ju bara sisådär 50 år innan man insåg att synthen kunde tillföra något.

I vilket fall som helst borde deras management förstå PR-värdet för ett band som visar framfötterna inom det sociala. Men jag misstänker att det går trögt även där. Man skickar väl sina pressmeddelanden och promomaterial till de gamla vanliga journalisterna. Undrar hur många som matar exempelvis Loudfarmer med material? Vet de ens om att bloggen finns?

Någon därute som sitter på svaret?

Annonser

Åtgärder

Information

18 responses

7 04 2009
Varför metalband borde twittra. « Twitter @ Information-Source-Online.Com

[…] Original post by kontaktmannen […]

7 04 2009
Karlotto Winroth

Det är total stenålder när det gäller att använda sociala media för de flesta banden i staden. MySpace dominerar självklart som medium men är fruktansvärt trögt och osmidigt med en massa fulkodning. Ett och annat band har slängt ihop en facebookgrupp där de i alla fall lyckas nå ut en bit – Inevitable End har 252 fans. Inte illa för ett nystartat grindband.

Twitter verkar dock inte alls ha fått fäste trots att det finns en uppsjö av hungriga metaltidningar, bloggar och skivbolag aktiva på microbloggen. Kanske skulle en workshop i hur man promotar sig på internätet vara på sin plats för göteborgsbanden?

Det som gör mig mest förbannad är de band som sitter på arslet och väntar på att bli upptäckta. Sluta lipa! Bara för att man har en MySpace-sida betyder det inte att man blir uppmärksammad. Det krävs idogt arbete och underhåll för att marknadsföra sig på nätet och bygga upp en trovärdighet.

7 04 2009
stooss

Jag tror tyvärr att den lätt konservativa läggningen spelar in. Men varför bandens management inte förstår möjligheten de har är en gåta. Är de rädda för att tappa kontrollen? I så fall borde de inse att generationsskiftet i musikbranschen redan är gjort, snart överlever bara de som hittar nya vägar och väljer att anpassa sig till fansens kanaler.

Å andra sidan. Det kanske bara är en fjompig fågel och namnet ”twitter” som stör? Döp om tjänsten till ”Growler” och ta in en svart panter som symbol så kanske även metalbanden får upp ögonen för fenomenet…

För övrigt borde man faktisk få en lätt PR-kurs i kommunala musikskolan inte bara lära sig noter och inspelningsteknik. Då skulle det nog bli fart på industrin.

7 04 2009
merkaptan

Jag tycker grundfrågan är intressant men man ställer ju självklart en uppföljningsfråga.

Varför ska metalband finnas på twitter?
– För att deras fans finns där.

Men! Gör de verkligen det. Min bild av Heavy Metal supportrar är att de inte hänger på Twitter. Ännu så länge är Twitter rätt nischat mot kommunikationsbranschen, inte allt, men en hel del. Artister som Britney, som hänger på Twitter, har followers inte på grund av hennes musik utan hennes mediala personlighet. Så fungerar det inte för metalbanden som inte vill se sig själva som genom kommersialiserade utan skapa musik för själen.

På Twitter ska man vara aktiv om man har en kund/fanskara som huserar där annars är det bättre att lägga tid på andra forum där ens supportrar hänger.

Allt kan ändras, men i nuläget skulle inte jag trycka så hårt för att ett metalband skulle köra en hårdlansering på Twitter

7 04 2009
kontaktmannen

@Karlotto Winroth: Jo. Det ser sällan speciellt bra ut på Myspace.
Alla så kallade konstnärliga yrken brukar vara för fina för sälj och det gäller naturligtvis även musiker.

@stoos: Du kanske har svaret där. En tjänst som hette ”growler” hade nog gått hem bättre bland lättstötta machomän (som f ö slukar mer schampo än fjortonåriga tjejer).

@merkaptan: Jag tror att jag är ett ganska representativt metalfan och banden skulle kunna motivera sin närvaro bara genom underlaget i reklambranschen. Din bild av det exotiska Maidendiggande tvillingparet rimmar ganska illa med verkligheten.
Annars skulle inte, som Karlotto påpekar, varenda metaltidning ha en Twitterström.

8 04 2009
30+

Metalfolk, till skillnad från band i andra musikstilar, fokuserar på kärnverksamheten. Dvs. spela musik.

Deras fanbase är också ytterst traditionell. De älskar sina cd-skivor och papperstidningar med reportage och recensioner som de är vana vid.

Internets? Not yet.

Twitter? No fuckin way.

8 04 2009
NS

Kände mig manad att bidra med ett ”insiderperspektiv” på saken och slå ett slag för faktumet att det kanske inte bara är teknofobi och bakåtsträvande som gör att metalband inte är speciellt närvarande på Twitter (än).

För oss handlar det nog mest om att inte vara exkluderande i vår kommunikation och att tydligt förmedla det som verkligen har nyhetsvärde. Vår hemsida har fortfarande drygt 1500 besökare om dagen, varav flertalet är hemmahörande i länder som inte är speciellt snabba snappa upp digitala trender. Det funkar bra för oss att lägga upp relevanta nyheter där och på vår MySpace-sida, och de flesta som är intresserade kommer att nås av informationen; antingen direkt eller via nyhetssidor som Blabbermouth.

Det dyker upp nya communitys och arenor hela tiden, men oftast erbjuder dessa inget större mervärde eftersom det inte är där vår publik befinner sig. Virb.com är ett exempel; en snygg och ren sajt som är som ett mindre efterblivet MySpace, men som tyvärr inte har speciellt många användare. Mp3.com är ett något äldre exempel. Webrings var riktigt hett runt 1998. :P

Om jag fattat det rätt så är tanken bakom Twitter att låta folk ta del av små nedslag i vardagen, men det skulle kännas lite sökt att låtsas som att det händer en massa intressanta saker hela tiden. Jag kan se syftet om det rör sig om en mer koncentrerad situation som en turné eller inspelning, men då finns fortfarande alternativet att lägga upp ”mikronyheter” i bloggform och nå ut till en betydligt större publik.

Det finns en utbredd uppfattning om att man som band måste synas och höras i varje tänkbar kanal, och att fansen numera behöver känna sig delaktiga i allt som sker ”bakom kulisserna”. Vi tycker det är rätt skönt att vara selektiva och på så vis kunna fokusera på musiken. More signal, less noise.

Men det skall villigt erkännas att jag inte satt mig in Twitter och att jag är nyfiken på vad det är som gjort det så populärt. Det är ju fullt möjligt att det är något för oss, så jag har reggat ett officiellt D.T.-konto nu för framtida bruk (det som nämns i texten är förmodligen något som skivbolaget lagt upp utan att meddela oss). Vi får se. :-)

Niklas / Dark tranquillity

8 04 2009
kontaktmannen

Tack för utvecklingen Niklas.

Jag tror att det finns fler därute än vad man först kan tro. Fråga bara Trent Reznor som i skrivande stund har 245 307 pers som följer hans uppdateringar. Bara en sån sak borde väl bevisa att bilden av den hårdrockande grottmannen är aningen förlegad.

Att Twitter skulle vara ett forum för vardagliga trivialiteter håller jag inte riktigt med om. Det KAN naturligtvis vara det, men man själv svarar för innehållet och det kan vara vad som helst. Många tidningar postar exempelvis puffar till sina artiklar. Att twittra betraktelser från en turné tror jag skulle vara uppskattat bland många.

Sen, om man inte orkar, kan ju faktiskt managementet eller egentligen vem som helst sköta driften. Har man en kanal för bandet behöver den inte vara knuten till en person.

Vet du förresten varför det är så skralt med DT-låtar på Spotify?

8 04 2009
NS

Tja, det skadar ju inte att prova. Mitt förstaintryck av MySpace var att ingen någonsin skulle orka med att låtar började spelas upp automatiskt, så det fanns inte en chans att den sidan skulle bli något att räkna med. Min gut feeling är med andra ord inte alltid den bästa. :P

Ang. Spotify så fanns våra skivor där i början, men sedan försvann de. Tydligen var det så att de som gett tillstånd för att Century medias katalog skulle läggas upp där inte hade de riktiga befogenheterna. Irriterande, men lyckligtvis är C.M. positiva till Spotify, så de skall försöka få upp materialet igen så fort som möjligt. Som med allt annat inom musikbranschen verkar det dock ta sin tid…

8 04 2009
kontaktmannen

@NS: Apropå Spotify. Jag kommer faktiskt ihåg att utbudet med DT-låtar var riktigt bra från början. Och detsamma gällde för Arch Enemy. Sedan hände något och plötsligt blev hela låtlistan brun. Vill minnas att över hälften av min spellista rök över en natt. Tycker fortfarande att det erbarmliga metalutbudet är Spotifys svaghet.

När jag ändå har dig på tråden. Vet du hur ersättningen till artisterna funkar på Spotify? Får man betalt per spelning och i så fall hur mycket?

9 04 2009
NS

Ja, Spotify var grymt i början, men det är mycket musik som försvunnit – får hoppas att det bara är tillfälligt.

Är också nyfiken på hur det är med ersättningen. De har ju avtal med STIM, och jag läste i någon intervju att betalningen baseras på faktiska spelningar, men detaljerna var ”hemliga”. Hoppas kunna få lite mer info snart.

9 04 2009
M

Håller med om att det är en bra ingång för banden. Kanske känns det inte creddigt? vad vet jag.

10 04 2009
johan

dtmetal verkar vara fel användare. dtofficial har fler followers och uppdateringar.

12 04 2009
Mathar

Hej!
Niklas skrev ett intressant inlägg, för den illustrerar mycket bra vilka fel uppfattningar de flesta har om att kommunicera på webben. Visst kan man välja att ge ”more signal, less noise”, men om han frågade mig för råd, så skulle jag svara så här:

– twitter kan användas på flera olika sätt, men den ska framförallt fördjupa din relation med dina fans, genom bl.a. direkt kontakt, diskussioner (helst inte enkelriktat), osv. Du kan också generera mer trafik på dina webbsidor, med länkar.

– du verkar veta exakt var din publik finns och var den inte finns. Jag förstår att detta kommer från en lång erfarenhet av metalscenen, men jag har svårt att tro att metalfans använder medier på ett helt annat sätt än andra människor. Den där ”sanningen” borde du omvärdera.

– man kan behålla integritet, rum för skapande, vara mystisk och hemligsfull och samtidigt kommunicera på ett modern och effektivt sätt som gör alla nöjda och inspirerade.

12 04 2009
kontaktmannen

Bra råd @Mathar.
För ordningens skull ska jag säga att mycket har hänt sedan jag gjorde denna postningen. DT har seglat upp i i toppen bland de svenska metaltwittrarna: http://twitter.com/dtofficial
På bara några dagar har det ramlat in över 100 followers, så det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen.

14 04 2009
viktor

alltså, metalscenen är ju liksom mycket om att vara true och trogen.
No bullshit liksom. Efter ett par månader på Twitter så kan jag konstatera att det mer eller mindre är ALL bullshit. Tidstjuv och troligen något som kommer passera, en fluga. Myspace har motsvarande (alla man följer ser man s.a.s) och det är ju bara dem som klabbat ner sina sidor med massa junk som är riktigt slöa. (myspace är dock inte snabbt, det medges) Även på fejjan har ju många band sidor. Metalscenen är den mest vitala på myspace.
Och att ”nå ut till många” är inte allas ambition alltid. Sthlms dödsscen under början på 90talet handlade om motsatsen. Det har ju alltid handlat om öväsen för de flesta, ljuv musik för ett fåtal.

sen är det ju skillnad på metallica och Rotten sound.

Metalscenen är, som det skrivs i inlägget annorlunda mot andra subkulturer.
Folk betalar för skivor, stöttar med merch etc etc. Dessutom är den elitistisk som ingen annan kultur. Sellout-stämpeln hänger alltid på halsen på artisterna. Ett exempel är ju hur satyricon beskrivs efter ett par svängiga skivor och ett besök hos frisören.

Nu är ju inte In flames annat än ett popband i ett större perspektiv. Dem kan jag verkligen föreställa mig twittra. Men Som mångårig metalskalle önskar jag slippa se mina hjältar på twitter. Det ger samma känsla som Mona Sahlin i muslimsk sjal eller gudrun på rejv.

3 09 2009
Loudfarmer.com

[…] även Kontaktmannens inlägg om varför metalband borde twittra. Dela […]

1 02 2010
Rockify.se – distribuera musik smartare » Varför alla band borde twittra

[…] Läs även Kontaktmannens inlägg om varför metalband borde twittra. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: