Avenyn biter sig i röven.

5 07 2009

Ursäkta stiltjen. Men jag håller på att föröka mig och då kan bloggdisciplinen lätt hamna på skam.

Jag tänkte faktiskt lämna den prekära gatumusikanthistorien därhän. Det är inte så att jag har så värst mycket övers för gitarrbestyckade tiggare som gör sitt yttersta för att spräcka mina redan svårt sargade trumhinnor. Men jag kan inte låta bli. Förklaringen är, som ni säkert redan räknat ut, spelet i korridorerna som ligger bakom ingreppet i ordningsstadgan.

gat
Public enemy number one. Bild: Per Wissing, Aftonbladet.

Tydligen så är det Företagarföreningen Avenyn som ligger bakom inskränkningen. De har tryckt på under en längre tid för ett förbud och man anger hänsyn till butikspersonalen som skäl. Uppenbarligen är urvattnade evergreens på repeat att betrakta som tortyr och strider därför mot Genèvekonventionens regler om hur man behandlar personal och krigsfångar. Som att det horribla skitskval man tvingas utstå som kund i valfri citybutik skulle vara bättre.

Detta är naturligtvis rent dravel. Måhända att den gemene butiksknektens musikaliska preferenser återfinns i det svarta Absolute Musichålet. Men alla som tvingats lyssna på hissmusik en längre tid vet att öronen slår lock efter ett tag. Det är en skyddsmekanism. Jag, om någon, borde veta. Stod i Rondos garderob i början av 90-talet. Dansband är inte någon lek.

Nej, bästa Företagarförening. Ert lobbande luktar fascism. Ni vill ha rena och fina gator där så lite som möjligt stör den lallande konsumentens steg mot era homogena kedjebutiker. På samma sätt som butiksmångfalden motas genom butikshyrorna finns såklart en önskan om att slippa obekvämt trubadurskräp på paradgatorna. Och detta ska givetvis leda till bättre och fler köp. Taktiken är lika sympatisk som när man rensar gatorna på lodare inför ett OS.

Av reaktionerna att döma verkar folk (de som spenderar sina pengar hos Företagarföreningen Avenyns medlemmar) gilla gatumusikanter på samma sätt som de gillar småbutiker. De tycker visst att musikanterna bidrar till en levande och trevlig gatumiljö. En sån man trivs att shoppa i. Detsamma gäller ett stort artistuppbåd. Att gatumusikanterna lättar upp de annars sterila gatorna där skobutiker och konfektionskedjor regerar. Om det stämmer har ni lobbat fram ett kontraproduktivt förbud i en stad som skryter om sin gästfrihet och evenemangsförmåga.

Ert illa maskerade försök att äga gatan är ett bett i röven.

Annonser

Åtgärder

Information

7 responses

5 07 2009
Anjo

Word… Jag håller helt med om det du säger. Ett verkligt uselt beslut som genomfördes på helt fel sätt.

Paradgatan Avenyn ska vara tyst och slätstruken – jo, tjena.

5 07 2009
Kontorschefen

Någon borde wallraffa Avenyföreningen för det måste ligga flera både pudlar och taxar begravna under trottoarerna. Vilka är de? Var bor de? Vem känner vem? Hur mycket har Wallenstam sitt finger med i spelet? Jag säger som Hamlet; Something is rotten in the state of Göteborg.

6 07 2009
jardenberg kommenterar – 2009-07-06 — jardenberg unedited

[…] Avenyn biter sig i röven. […]

7 07 2009
Joshua_Tree

Off topic, men en fågel viskade i mitt öra att du är klar med förökningen nu. Så stort grattis!

7 07 2009
kontaktmannen

Stort tack Josh!

7 07 2009
helena T

…i de lättkränktas land blir tydligen en gatumusikant en slags personlig skymf mot t.ex Wedins skor …
Det är så j***a tröttsamt att jag vill spy!
Kan man inte chartra hit ett plan med hela sydamerikas panflöjtsindianer och placera ut dem längs Avenyn så något färgglatt bryter mot den Stalinistiska enhetsmanualen – visst får ordet paradgata en lätt unken doft av DDR och fundamentalism efter förbudet… ljud av taktfast stöveltramp ?
Bra inlägg! Och Grattis till baby!

7 03 2014
Rickard

Självklart är det trevligt att gå förbi en gatumusikant med trumpeten i högsta hugg. Kanske stanna till några minuter till och med för att lyssna. Men problemet uppstår när du tvingas höra på samma trumpetande låtar ”When the Saints” och ”Gudfadern” dag ut och dag in, timme efter timme, 45 timmar i veckan. När man kommer hem fortsätter ljudet eka i skallen.

Uppenbarligen har ingen av er arbetat med ett konstant trumpetande ljudande i öronen. Jag hade med största säkerhet sagt samma sak som er för två år sedan …innan jag började jobba på Avenyn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: