En tweet kan göra skillnad.

13 07 2011

Detta inlägg handlar om ett besviket barn, en nöjespark without a clue och en informationschef som borde tänka på vem som betalar hennes lön. Men framförallt handlar det om en tweet som blev en artikel.

Det är lätt att bli trött på sin samtid. Speciellt när man hör historien om min kollega @leriques femårige grabb som ville bli sminkad som Jokern i Batman på Liseberg. Det fick han inte, utan sminkösen hänvisade till copyrightskäl och att han istället kunde välja mellan kanin, fjäril, tiger, prinsessa, eller pirat. Inte speciellt förvånande. Liseberg, Nordens största nöje, har såklart en mall för att maximera varje femtiolapp som föräldrarna hostar upp vid sminkbordet. Naturligtvis har man gjort sminkningen så löpandebandaktig man kan. Det handlar ju förstås om pengar. Nej det gör det inte. Det handlarom stake. Inget annat. Informationsansvariga Julia Vasilis tycker inte att sminkösen gjort något fel. Nej, tro fan det. Hon har väl bara lytt order. Om jag minns Liseberg rätt är hierarkin direkt kinesisk och att säga emot en överordnad bestraffas med avsked eller åtminstone verbal misshandel. Sminket har säkert fått klara direktiv om att de standardiserade skitmotiven gäller. Men i GP överraskar ovan nämnda Julia med att säga att t ex en flamingo säkert skulle gå bra. Det är här ryggradslösheten och nollkollen på upphovsrätt kommer in i bilden.

Ni förstår, fellow socialdemokrater. Upphovsrätt kräver verkshöjd. Det räcker inte bara med ett antal stöddiga advokater i kritsteck med amerikansk accent och allmänt taskig attityd. Du måste ha åstadkommit något värt att skydda. Annars omfattas du inte av upphovsrätten. Få företeelser i t ex USA och Kina gör det, eftersom de byggt sina imperier på att kopiera. Jokern, karaktären i Batman är ett exempel på detta. Han har ingen karaktäristisk mask. Han är den enklaste formen av en vanlig fucking standardclown, skapad i Europa för hundratals år sedan och vars utseende -KANSKE- fått sitt genombrott i och med Bob Kanes Batman någon gång på 40-talet. DC Comics och Warner Brothers kan således inte hävda någon som helst upphovsrätt på denna mask, eftersom de själva stulit den. OCH för att den knappast uppfyller kraven om just verkshöjd. Vitt ansikte med röda läppar, liksom. Men Liseberg har valt ynkryggens protokoll för att försäkra sig emot stämningar istället för att ta sina betalande gästers parti.

Men det ska även handla om socialmedia. Upprinnelsen till historien var en tweet. Den snappades gissningsvis upp av en försigkommen journalist på GP (kanske inte en vän av Göteborgsandan) och blev sedan en artikel. En artikel som tyvärr kommenterats till större delen av kompletta idioter. Men det kanske är så GP:s läsekrets ser ut. Jag kan notera en TYDLIG klasskillnad mellan kommentarerna hos rikets första och andra tidning. Och tro mig. Det smärtar mig att den gemene DN-läsaren har otroligt mycket mer substans mellan öronen än GP-ditot. Men det kanske blir så när det bara finns en morgonpressad anka i dammen. Man får de läsare man förtjänar. Utökad kommentarsmöjlighet på gp.se, likt dn.se, kanske inte är en bra idé trots allt. Man borde överväga att strypa möjligheten helt, eftersom folk är för korkade för att ges utrymme.

Men. Åter till förfarandet. Det var som sagt inte pojkens far som ringde GP och lipade. Han skrev en tweet och den dök troligen upp i flödet hos en journalist med viss insyn i upphovsrättsliga frågor och denne tyckte att det var stoff nog för att göra en artikel av. Med andra ord: All cred till Kristin Holmström på GP. I motsats till många av idioterna i kommentarsfältet tycker jag att det var bra gjort. En pojk blev besviken, men jag vet att han överlever. Men jag tycker att Liseberg gjort bort sig kapitalt. Graverande. Dels genom sitt agerande att inte sminka, men än värre genom Julia Vasilis kommentarer.

Liseberg borde be om ursäkt. Och börja jobba för dem som betalar istället för att gå Hollywoodspökens ärenden.

Advertisements

Åtgärder

Information

2 responses

14 07 2011
Niclas Holmqvist

Snudd på off-topic, men Batmans skapare Bob Kane har dessutom varit öppen med att karaktären The Joker, visuellt, är plankad från filmen ”The Man Who Laughs” från 1928. http://nhq.se/p3E8yl

14 07 2011
kontaktmannen

En mycket relevant kommentar, om du frågar mig. Jag misstänker att det finns en Grand Canyon mellan den gamle skaparens samvete och dagens rättighetsmaskin, DC. De kanske inte ens känner till Bob Kane.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: